How can I not have read this author before? I'm partly ashamed, partly happy that I have a number of probably most likely wonderful new reading experiences ahead of me. Never Let Me Go will always hold a special place in my heart I predict, because this my friends is science fiction at its best. The Wikipedia entry doesn't call it science fiction, but I've seen some other sites that recognize it as such. Like all good sci-fi it's not about the technology, it's about what it does to us.
The novel is set in a different Britain, in which sterile clones are grown from childhood to adulthood only to become "donors", to have their organs harvested. The story is told by Kathy, in her 30s, who is on her way to settling down to becoming a donor and subsequently "completing". She tells the story of how she grew up in a boarding school for clones, how she and her friends gradually learnt what they were, and she tells about her relationships with the people she loved best. It's very very good. It's slightly marred towards the end, when Kathy and her lover Tommy confront a former teacher from the school, and she "explains all". It feels a bit too summarizing and lecturing, but it's okay.
Recommended heartily. I'm off to borrow all his other works.
2 comments:
Ha, toldya!
Nä men seriöst alltså: jag läste en recension (kanske på Bokhora?) av nån som hade läst den och inte gillade den ALLS typ, varpå mitt huvud EXPLODERADE. Typ. Jag är så glad att du tyckte den var bra också, måste nog läsa om.
Ishiguro i övrigt är lite blandad - Remains of the day är superbra (om än inte LIKA bra som NLMG), hundra gånger bättre än filmen som iofs är helt okej för att vara en FILM. When we were orphans minns jag som helt mysko, men en rolig kombo av olika genrer. The Unconsoled kommer jag inte ens ihåg om jag avslutade, men det kanske berodde på dåvarande dagsform? I övrigt minns jag inte riktigt om jag har försökt mig på de andra? Jag tror jag gav upp efter The unconsoled, sorgligt nog (och sen läste exet NLMG på nån kurs och jag blev inspirerad och tagen).
Okej, världens längsta kommentar! :D När ska vi ha bloggdate? Puss!
Hur kan man inte gilla den??? Den var underbar. Okej att jag tyckte att träffen med läraren var lite av en besvikelse, men hallå det var en petitess.
Jag ska läsa allihop, men tyvärr hade lokala bibblan ingenting på engelska. INGENTING. Så jag lånade lite annat så länge...
Post a Comment