I'm taking a break from cleaning the bathroom to write an entry. Let's see if Minimus wakes up before I'm done, shall we?
Oh yes he did. So short version then.
Basic story: person who has always gone from relationship to relationship finds love, and mistakenly gives it up.
Good bits: gender of narrator never mentioned. Yay for Germanic languages where this kind of game can be played! Very clever, very subtle.
Bad bits: well, like I've mentioned earlier Winterson's poetry and depth can be a bit much for me. Possibly I was annoyed that narrator was an eejit. Read it and see.
2 comments:
Jeg husker at jeg likte denne ganske godt! Syntes den var mer tilgjengelig enn noe av det andre jeg leste av henne på den tiden - uten at jeg husker noen titler... Har du lest barneboka hun gav ut for 2-3 år siden (eller noe sånt)? Den likte jeg godt!
Jag har inte läst barnboken, men den finns på listan (den mentala) över sakermanbörkollauppnågongång. ;) Kan tänka mig att den är jättebra faktiskt.
Jag tyckte alls icke att denna bok var dålig, jag var bara stressad när jag skrev. Men visst, den berörde mig inte så djupt. Och tyvärr har jag en aversion mot människor som går omkring och längtar efter Passioner och efter att göra Stora Uppoffringar för Kärleken istället för att PRATA OM SAKEN, så jag var ju irriterad på huvudkaraktären hela tiden... :P Men visst var den mer lättillgänglig! Mycket mer koncis liksom.
Post a Comment